Räntefonder en kassako för bankerna:

Vid sidan av aktiefonderna finns en annan mycket lönsam storsäljare för bankernas fondbolag och det är räntefonderna. Räntefonderna växte fram under 1980-talet och de kan delas in i två huvudkategorier: korträntefonder, som är ett alternativ till sparkonto, samt obligationsfonder, som passar den som vill ha chans till lite högre avkastning på sina pengar utan att tvingas ut på den riskfyllda aktiemarknaden. (Räntefonder) Räntefonder investerar i så kallade räntebärande värdepapper och kan delas in i två huvudkategorier: obligationsfonder och korträntefonder. En obligationsfond investerar i obligationer och en korträntefond investerar främst i statsskuldväxlar. En obligation är i själva verket ett intyg: den som lånat ut pengar får en obligation som bevis på detta. För varje obligation finns avtalade villkor för lånets löptid och vilken ränta den ger. Det finns i princip, för varje obligation, en andrahandsmarknad vilket betyder att ägaren av obligationen kan sölja sin obligation vidare, men denna marknad har fungerat sämre sedan finanskrisens tog fart hösten 2008. En korträntefond är detsamma som en obligationsfond med den skillnaden att räntepapperen löper under en kortare tid (upp till ett år) (Storbankernas tio största räntefonder) 1,Svensk Obligationsfond, (Swedbank) 2, Sekura, (Nordea) 3,Likviditetsfond SEK Ack (SEB) 4, Svensk Likviditetsfond (Swedbank) 5, Lux Ränta (Handelsbanken) 6, Penningsmarknadsfond (Swedbank) 7, Penningsmarknadsfond SEK Lux ack (SEB) 8, Penningsmarknadsfond SEK (SEB) 9, Likviditetsinvest (Nordea) 10, Räntefonden (Handelsbanken). Fond nummer ett på listan är en obligationsfond och de övriga nio är korträntefonder. De här tio fonderna förvaltar omkring 175 miljarder av de svenska spararnas pengar, och tog in över en miljard kronor i avgifter under 2008. I utbyte utlovar man spararna förstklassig förvaltning. källa: Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank.

http://erik60.blogspot.com