Vi kunder har kärlek till riktiga pengar:

Känslan av konspiration visar sig vara sann. Lite efterforskningar tyder på att det är en utbredd bankomatdöd som ligger bakom svårigheterna att hitta en. Sverige ligger numera i princip sist i Europa när det gäller möjligheten att ta ut pengar, bara Tjeckien har sämre täckning. Nära 900 bankomater har försvunnit spårlöst de senaste åren.

Att vända sig till sitt bankkontor för att få tag på femhundralappar visar sig vara lika lönlöst. Alla banker har i stor utsträckning tagit bort kontanterna från kontoren.Man kan fråga sig varför storbankerna vill ha bort papperspengarna och mynten. Ska man tro bankerna själva så är det bara med omtanke om samhället som man vill skrota pappersrör med enkronor och slippa växla femhundralappar till tjugolappar.

Det är en tjänst som storbankerna, här särskiljer sig dock Handelsbanken som inte driver frågan som övriga, gör samhället och kunderna. Argumenten är att kontanter är dyra, tär på miljön och drar till sig kriminalitet.Det lidande som anställda vid bankkontor som drabbas av när i huvudsak beväpnade män i rånarluva vill tvinga till sig pengar är fruktansvärt.

Men ställs den kriminaliteten i perspektiv till annan kriminalitet som elektroniska betalningsströmmar ger upphov till så ser förhållandena helt annorlunda ut. Enligt Brottsförebyggande rådet, så kostar kortbedrägerier och andra betalningsrelaterade brott på internet tiotals miljarder varje år.

Det finns bättre lösningar för att hantera fysiska pengar än när bankrånen toppade. Hanteringen av pengar kan helt automatiseras och därmed så finns det inga pengar att råna vare sig på bankkontor eller hos butiker, uppger säkerhetsbranschen i sin information om kontanthantering, Vitboken för kontanter.

Även miljöargument från bankerna är svårt att köpa. Swedbank har räknat ut att den egna bankens transport av sedlar och mynt står för stora utsläpp av koldioxid. Om Swedbank visat lite god vilja och valt elbilar till sina transporter så hade det sett annorlunda ut.Visst är det dyrt att hantera fysiska pengar, men är det hela sanningen?

Runt sju miljarder årligen kostar det samhället enligt Riksbanken. Men även kort kostar, svettigt mycket dessutom. Det är en kostnad som handlarna och konsumenterna får betala medan bankerna dessutom håvar in avgifter utan att ens kunderna rör kortet i plånboken.Om vi alla betalade med kort eller via nätet så skulle storbankerna mer eller mindre obehindrat kunna ladda för en ny avgiftsvåg.

Ett exempel är när storbankerna i somras planerade för att införa en avgift för att föra över pengar via Swish, vilket SvD Näringsliv avslöjade. Efter protester från arga kunder fick bankerna ge upp. Men likt frågan om bankomatavgifter så lär de försöka igen.  http://erik60.blogspot.com