Investeringar

De flesta accepterar att det finns ett förhållande mellan hur riskfylld en investering är och vilken förtjänst man bör få. Är förtjänsten tillräckligt hög är vi beredda att ta mycket stora risker. I alla fall med en liten del av vårt kapital. Att spela en rad på Lotto kostar bara tre kronor. Möjligheten att få en miljon gånger insatsen är det som lockar. Men det är drygt 6,7 miljoner gånger mer sannolikt att man inte får de sju rätta nummer som utlöser toppvinsten, än att man får det.

Därför använder svenskarna inte mer än 600-700 kronor per år i genomsnitt på nummerspel. Teorin är att olika sorters investeringar och försäkringar kan placeras efter varandra längs strecket i förhållande till hur riskfyllda de är. Det har varit en allmän uppfattning att pengar i banken är det tryggaste, att obligationer ger en något högre ränta och att aktier på sikt ger en ännu högre avkastning.
Frågan är om den svårbedömda situationen på världens börser och råvarumarknader bara är ett övergående fenomen eller om det har skett mer permanenta ändringar? Har vissa sorts investeringar bytt plats på riskskalan? De som hade bank-konton på Cypern har fått sig en rejäl tankeställare.
Samtidigt har de som satsat på att guld fått en påminnelse om bubblor inte bara skapas på börserna och på bostadsmarknaden. De kan också uppstå på råvarumarknaden. På två år har guldet rasat från 1900 dollar per uns, till 1352 dollar som lägst. Det mesta av raset på 29 procent skedde under två dagar. Även där var Cypern en utlösande faktor, när landet förklarade att det skulle sälja en del av sin guldreserv för att finansiera räddningspaketet för bankerna.
Centralbankerna har en nyckelroll i att se till att världens finansiella system fungerar. Men de är också intressanta för det sätt de själva agerar. 2011 skedde en vändning i centralbankernas syn på guld. Från att vara nettosäljare av guld under 20 år blev de nettoköpare. Mindre uppmärksammat är att centralbankerna också har börjat köpa aktier. Med valutareserver på 11000 miljarder dollar handlar det om verkliga tungviktare.
I  en kartläggning av 60 centralbanker som gjorts av Central Banking Publications svarade 23 procent av bankerna att de redan köpt aktier eller hade planer om att göra det. Den japanska centralbanken sa  att den kommer att fördubbla inköpen av börshandlade aktiefonder, till 35,2 miljarder dollar, under 2014. http://erik60.blogspot.com